380 Matching Annotations
  1. Nov 2020
    1. 1.Hur skiljer Ayer mellan deskriptiva och normativa “etiska symboler”?

      en symbol kan vara både och, referar det till vad t.ex. ett samhälle tycker är det deskriptivt är det ett moral judgment så är det normativt och därmed värderlöst.

    2. Vad betyder det, tror du, att “giltigheten hos moraliska omdömen” måste “förstås som ‘absolut’ eller ‘intrinsikal’?

      det går inte att empiriskt nå sanningsvärdet genom att studera konsekvenser eller människors känslor kring det moraliska omdömet.

    3. *Hur kan man bemöta Ayers argument?

      göra subjektiva teorier mer objektiva, t.ex. kantianism. alternativt förneka moraliska sanningar överhuvud taget.

    4. Vad skulle det Ayer kallar “subjektivister” och “utilitarister” kallas av författarna till Grundbok i metaetik, tror du

      subjectivism för ayer är mest lik relativism i boken. utlitarianism verkar eventuellt mer som normativ utilitarianism eftersom att han nämner handlingar snarare än definitioner av termer.

    5. ad tycker Ayer att en “analys av de etiska termerna” skall visa?

      But it should, by giving an analysis of ethicalterms, show what is the category to which all such pronounce-ments belong.

    6. På vilket sätt är de “vetenskapliga” menar Ayer.

      de kan nås empiriskt

      consistent with our gen-eral empiricist1 principles. We shall set ourselves to show thatinsofar as statements of value are significant, they are ordinary“scientific” statements; and that insofar as they are not scien-tific, they are not in the literal sense significant,2 but are simplyexpressions of emotion, which can be neither true nor false

    7. Vilken sorts värdeomdömen (“judgments of value”) menar Ayer kan vara meningsfulla (“significant”) och “vetenskapliga”?

      1

    8. *Hur tror du att Ayer skulle förhålla sig till de olika områdena inom moralfilosofi i vid mening: Normativa etik, tillämpad etik och metaetik?

      endast metaetik är relevant för etiska filosofer

      The exhortations to moralvirtue are not propositions at all, but ejaculations or commandswhich are designed to provoke the reader to action of a certainsort. Accordingly, they do not belong to any branch of philos-ophy or science. As for the expressions of ethical judgments, wehave not yet determined how they should be classified. But in-asmuch as they are certainly neither definitions nor commentsupon definitions, nor quotations, we may say decisively thatthey do not belong to ethical philosophy.

    9. Vilka av de fyra sorterna tycker du finns även i Grundbok i metaetik?

      1 och 2,

    Annotators

  2. ethicsintroduction.weebly.com ethicsintroduction.weebly.com
    1. propositionswhich express definitions of ethical terms, or judgments aboutthe legitimacy or possibility of certain definitions. Secondly,there are propositions describing the phenomena of moral expe-rience, and their causes. Thirdly, there are exhortations to moralvirtue. And lastly, there are actual ethical judgments.

      1

    1. The hypothetical imperative, as Kant defines it, "says only that the action is good to some purpose" and the purpose, he explains, may be possible or actual. Among imperatives related to actual purposes Kant mentions rules of prudence, since he believes that all men necessarily desire their own happines

      2

    2. have been persuaded by talk about the authority of the moral

      foot verkar argumentera för en relativistisk syn på moral. jag tolkar det som att hon anser att de finns dygdiga handlingar, men inget som tvingar oss att göra detta. moraisk kunskap, epistemiologi, kan uppnås men endast på samma sätt som etikettregler kan läras. det finns altså ingen transcendent kunskap.

    3. Can a man accepting only hypothetical imperatives possess other virtues besides that of charity? Could he be just or honest? This problem is more complex because there is no one end related to such virtues as the good of others is related to charity. But what reason could there be for refusing to call a man a just man if he acted justly because he loved truth and liberty, and wanted every man to be treated with a certain minimum respect? And why should the truly honest man not follow honesty for the sake of the good that honest dealing brings to men? Of course, the usual difficulties can be raised about the rare case in which no good is foreseen from an individual act of honesty. But it is not evident that a man's desires could not give him reason to act honestly even here. He wants to live openly and in good faith with his neighbors; it is not all the same to him to lie and concea

      menar hon här att det är skillnad frå kant om en person önskar att vara ärlig och därför alltid handlar ärligt, att de inte skulle ageara moralikt däröfr att deras intention är inte att handla enligt någon moral, utan enligt deras egna önskan. eller

    4. It will be said that this way of viewing moral considerations must be totally destructive of morality, because no one could ever act morally unless he accepted such considerations as in themselves sufficient reason for action. Actions that are truly moral must be done "for their own sake," "because they are right," and not for some ulterior purpose. This argument we must examine with care, for the doctrine of the categorical imperative has owed much to its persuasion. Is there anything to be said for the thesis that a truly moral man acts "out of respect for the moral law" or that he does what is morally right because it is morally right? That such propositions are not prima facie absurd depends on the fact that moral judgment concerns itself with a man's reasons for acting as well as with what he does. Law and etiquette require only that certai

      7

    5. But these too are irrelevant in the present context, since the acceptance condition can always be revoked. No doubt it will be suggested that it is in some other sense of the words "have to" or "must" that one has to or must do what morality demand

      6

    6. . It may be said, for instance, that moral judgments have a kind of necessity since they tell us what we "must do" or "have to do" whatever our interests and desires. The sense of this is, again, obscure. Sometimes when we use such expressions we are referring to physical or mental compulsion. (A man has to go along if he is pulled by strong men, and he has to give in if tortured beyond endurance.) But it is only in the absence of such conditions that moral judgments apply. Another and more common sense of the words is found in sentences such as "I caught a bad cold and had to stay in bed" where a penalty for acting otherwise is in the offing. The necessity of acting morally is not, however, supposed to depend on such penalties

      6

    7. I believe that this may have more to do with the matter than the defenders of the categorical imperative would like to admit. For if we look at the kind of thing that is said in its defense we may find ourselves puzzled about what the words can even mean unless we connect them with the feelings that this stringent teaching implants. People talk, for instance, about the "binding force" of morality, but it is not clear what this means if not that we feel ourselves unable to escape. Indeed the "inescap- ability" of moral requirements is often cited when they are being contrasted with hypothetical imperative

      6

    8. It is true that moral rules are often enforced much more strictly than the rules of etiquette, and our reluctance to press the non-hypothetical "should" of etiquette may be one reason why we think of the rules of etiquette as hypothetical imperatives. But are we then to say that there is nothing behind the idea that moral judgments are categorical imperatives but the relative stringency of our moral teaching

      6

    9. t follows that if a hypothetical use of "should" gives a hypothetical imperative, and a non-hypothetical use of "should" a categorical imperative, then "should" statements based on rules of etiquette, or rules of a club, are categorical imperatives. Since this would not be accepted by defenders of the categorical imperative in ethics, who would insist that these other "should" statements give hypothetical imperatives, they must be using this expression in some other sens

      5

    10. The problem is to find proof for this further feature of moral judgments. If anyone fails to see the gap that has to be filled it will be useful to point out to him that we find "should" used non-hypothetically in some non-moral statements to which no one attributes the special dignity and necessity conveyed by the description "categorical imperative.

      5

    11. hetero- geneity within it. Sometimes what a man should do depends on his passing inclination, as when he wants his coffee hot and should warm the jug. Sometimes it depends on some long-term project, when the feelings and inclinations of the moment are irrelevant. If one wants to be a respectable philosopher one should get up in the mornings and do some work, though just at that moment when one should do it the thought of being a respectable philosopher leaves one cold

      3

    12. In writing about imperatives Kant seems to be thinking at least as much of statements about what ought to be or should be done, as of injunctions expressed in the imperative mood. He even describes as an imperative the assertion that it would be "good to do or refrain from doing something"' and explains that for a will that "does not always do something simply because it is presented to it as a good thing to do" this has the force of a command of reason. We may therefore think of Kant's imperatives as statements to the effect that something ought to be done or that it would be good to do it. The distinction between hypothetical imperatives and cate- gorical imperatives, which plays so important a part in Kant's ethics, appears in characteristic form in the following passages from the Foundations of the Metaphysics of Morals

      2

    13. Is Kant right to say that moral judgments are categorical, not hypothetical, imperatives? It may seem that he is, for we find in our language two different uses of words such as "should" and "ought," apparently corresponding to Kant's hypothetical and categorical imperatives, and we find moral judgments on the "categorical" side

      fråpga 4

  3. Oct 2020
    1. For example, removing oppressive stereotypes of Blacks, Latinos, Indians, Arabs, and Asians and portraying them in the same roles as whites will not eliminate racism from television program- ming. Positive and interesting portrayals of people of color in situations and ways of life that derive from their own self-perceptions are also neces- sary, as well as a great deal more positive presence of all these groups than currently exists.

      argument

    2. Policies that take notice of the specific situation of oppressed groups can offset these disadvantages.

      group specific

    3. policies that are universally formulated and thus blind to differences of race, culture, gender, age, or disability often perpetuate rather than undermine oppression. Universally formulated standards or norms, for example, according to which all competitors for social positions are evaluated, often presume as the norm capacities, val- ues, and cognitive and behavioral styles typical of dominant groups, thus disadvantaging others.

      formally equal

    4. real group differences remain that make it unfair to compare the unequals. But this is far preferable to a reestablishment of separate and unequal spheres for different groups justified on the basis of group difference. Since those asserting group specificity certainly wish to arm the lib- eral humanist principle that all persons are of equal moral worth, they appear to be faced with a dilemma.

      dilemmat

    5. Many people inside and outside the movements I have discussed find the rejection of the liberal humanist ideal and the assertion of a positive sense of group difference both confusing and controversial. They fear that any admission by oppressed groups that they are different from the dominant groups risks justifying anew the subordination, special marking, and ex- clusion of those groups. Since calls for a return of women to the kitchen, Blacks to servant roles and separate schools, and disabled people to nurs- ing homes are not absent from contemporary politics, the danger is real. It may be true that the assimilationist ideal that treats everyone the same and applies the same standards to all perpetuates disadvantage because

      dilemmat

    6. In this vision the good society does not eliminate or transcend group difference. Rather, there is equal- ity among socially and culturally differentiated groups, who mutually re- spect one another and affirm one another in their differences. What are the reasons for rejecting the assimilationist ideal and promoting a politics of difference?

      fråga 2 a

    7. Group differences nevertheless continue to exist, and certain groups continue to be privi- leged. Under these circumstances, insisting that equality and liberation entail ignoring difference has oppressive consequences in three respects

      följande tre anledningar

    8. A truly nonra- cist, nonsexist society, he suggests, would be one in which the race or sex of an individual would be the functional equivalent of eye color in our society today. While physiological differences in skin color or genitals would remain, they would have no significance for a person's sense of identity or how others regard him or her. No political rights or obligations would be connected to race or sex, and no important institutional benefits would be associated with either. People would see no reason to consider race or gender in policy or everyday interactions. In such a society, social group differences would have ceased to exist

      ideal of assimilation

    Annotators

    1. Libertarianism differs from other right-wing theories in its claim that redistributive taxation is inherently wrong, a violation of people's rights

      n

    1. Förklara hur dygdetik skiljer sig från deontologi och konsekventialism (2p). Redogör för två viktiga invändningar mot dygdetik (2 p). Ta ställning till om dygdetikenkan ge tillfredsställande svar på dessa invändningar.Motivera ditt svar. (2 p)

      Dygdetikiken är en agentfokuserad etik som anser att det rättgörande egenskapen i en handling är at agenten uttrycker en dygd. Ofta pratar man om att agenten ska föreställa sig en "moralisk ledstjärna" (t.ex. Gandhi eller moder teresa) och agera så som den "moraliska ledstjärnan" hade gjort i deras situation. Till skillnad från konsekventialistiska teorier så är dygdetiken agentfokuserad (istället för handlingsfokuserad). Konsekvenialism fokuserar bara på konsekvenserna av en handling medans dygdetiken fokuserar på vilken dygd en handling uttrycker. Deontologiska teorier är också mer handlingsfokuserade än dygdetiken och fokuserar på tillåtna/otillåtna handlingar.

      Ett problem med dygdetik är att det kan vara väldigt svårt för en agent att veta vad deras "moraliska ledstjärna skulle göra. Om vi inte et vad vår ledstjärna skulle göra så kan vi inte veta om vi agerar rätt. Ett potentiellt svar på detta är att vi ofta skulle kunna veta ungefär vad vår moraliska ledstjärna hade gjort men det är fortfarande ett problem i svårare situationer.

      Ett annat problem med dygdetik baserat på en moralisk ledstjärna är att vissa situationer som vi hamnar i skulle aldrig en moralisk ledstjärna hamna i. Då kan vi inte veta vad vi skulle göra i situationen. Ett potentiellt svar är att den rättförande principen inte ska vara "gör som den moraliska ledstjärnan" utan "gör vad den hade föredragit att du gjorde", men det leder till samma problem som i första invädningen, nämeligen att vi inte alltid kan veta vad den moraliska ledstjärnan hade föredragit.

      Ett mer tillfredställande svar får vi av Slotes revidering av dygdetiken. Han föreslår att vi ska glömma moraliska ledstjärnor och den rättgörande principen ska istället vara att en handling är rätt omm den uttrycker en dygd och orätt omm den inte gör det. Detta leder bort fokuset från moraliska ledstjärnor som vi inte har lika bra kunskap om och som inte heller har befunnit sig i samma situationer som oss. DEt ger oss möjligheten till mer generella svar. Emellertid så finns det problem även med Slotes version. Framförallt har den ett psykologiskt problem. Om den rättförande egenskapen är att en handling uttrycker en dygd så kan vi ibland göra handlingar som konsekvensmässigt endast är goda, men om vi gör dem av fel anledningar, t.ex. att bli kända för att göra gott så har vi inte varit dygdiga, och därmed är vår handlingfel.

      Ultimat så är det nog så att dygdetiken passar bättre som en vägledande beslutsmetod eftersom att den i många situationer skulle ge goda resultat i linje med exempelvis utilitarianism, men inte lika bra som en rättgörande princip. .

    2. 1. Utilitarism och tillämpbarhetRedogör för tillämpbarhetsproblemet för klassisk utilitarism (2 p). Redogör förtvå olika sätt att lösa detta problem.(2 p). Ge exempel på en icke-konsekventialistisk teori som har samma tillämpbarhetsproblem och visa att den kan bemöta problemetpå liknande sätt (2 p).

      kunskapsproblem - Kan inte veta alla konsekvenser av en handling. subjektiv utilitarism (inv. galna människor) epistemisk utilitarism (förvränger riktighetskriteriet)

      Skilj på orätt och klandervärd handling, ett rättighetskriterium kan inte förväntas vara allmänt applicerbart av alla.

      Icke-konsekventialistiska teorier har ett liknande problem med kunskap. Dydgteorin till exempel, fukar bra osm ett riktighetskriterium men den är svår att tillämpa eftersom att vi inte alltid vet hur en dygdig person skulle agera i vår situation. (alternativt hur vi maximerar vår dygd). De kan också svara på detta med en subjektiv/epistemisk förändring av sin teori. DE möts dock med samma problem som utilitären.

      -Svår att tillämpa, t.ex. drunknande barnet. vilket innebär att vi inte ska använda utilitarismen. utilitarism är först och främst ett riktighetskriterium, inte en beslutsmeto.

    3. 2. Doktrinen om dubbel effektFormulera doktrinen om dubbel effekt. (1 p) Redogörför tvåviktigainvändningar mot teorin. (2 p). Diskutera ett möjligtsvar på var och en av dessa invändningar och ta ställning till om dessa svar är övertygande. Motivera ditt svar.(3 p)

      Doktrinen för dubbel effekt säger att varje handling har två slags konsekvenser, den avsedda konsekvensen och den förutsedda konsekvensen. Inom avsedda konsekvenser menar vi medel och mål, dvs hur och varför vi gör en handling. Förutsedda konsekvenser är inte syftet till varför vi gör något men vi kan veta att det kommer ske eller åtminstone är troligt att det kommer ske. Enligt DDE så får vi endast göra en handling om den har goda mål och medel även om den har dåliga förutsedda konsekvenser och vi får inte göra en handling som har dåliga medel eller mål även om det finns en bra förutsedd konsekvens.

      Ett problem med DDE är att eftersom alla dåliga medel anses förbjudna är det t.ex. otillåtet för dinläkare att sticka dig med en nål för ett blovprob även om det räddar ditt liv. Likaså kan vi tänka oss en handling med goda medel och mål men med en förutsedd fruktansvärd konsekvens men som då skulle vara okej. Detta har lett till en omskrivning av DDE som istället säger att det är tillåtet att bryta mot DDE om det goda/onda i avsiktliga konsekvenser står i proportion till det goda/onda i de förutsedda konsekvenserna.

      Den andra invändningen är att med DDE är det lätt att omformulera alla handlingar till att vara i linje med DDE även om det egentligen inte är fallet. t.ex. om jag vill låna ut pengar mot ränta för att jag kommer tjäna pengar på det. Det avsiktliga målet, att jag tjänar pengar och den förutspådda konsekvensen är att lånetagaren kan köpa en bostad. Detta skulle inte vara okej enligt DDE eftersom att tjäna pengar på min vän skulle vara dåligt eftersom att jag endast behandlar honom som ett medel inte ett mål i sig. Men om jag vänder på det och säger att det avsiktliga målet är att min vän ska köpa en bostad men föruspådda konsekvensen är att jag tjänar pengar så är det okej. Ett potentiellt svar på detta är "closenes principle" att om du avser A men B är tillräckligt nära A så avser du också B. Problemet med med closeness principle är att den är vag. om vi säger att B är nära A betyder att B är logiskt kopplad till A så fungerar det inte riktigt. Att min vän köper ett hus är inte logiskt kopplat till att jag tjänar pengar. . Om vi menar att B orsakas av A så blir doktrinen för stark ovh förbjuder vissa andra saker.

    Annotators

    1. Diskutera Slotes slutsatseri förhållande till Singers måttfulla och långtgående versioner av hans huvudtes

      Slote håller med Singer om cden måttfulla versionen - att vi ska donera om det inte innebär en uppoffring av en moralisk betdelse - snarare än den långtgående att offra om den inte innebär en jämmförbar moralisk betydelse. Detta är i linje med hans empatcentrerade moraliska Han menar att även om en långtgående version är supererogatory eftersom att det kräver en högre empati än vad som kan väntas så skulle att inte donera pengar vara mindre empatiskt än normalt.

    2. Vilken av dessa argumentanser du är rimligast? Motivera ditt svar

      Jag tycker absolut att gruvarbetarexemplet är mest övertygande. Exemplet med clownen är väldigt svårt att föreställa sig och jag är inte säker på att jag håller med om att det är rimligare att rädda en i en grupp än någon annan om alla lider lika. Ett bättre exempel hade kunnat vara att om man har t.ex. ett fadderbarn så känns det rimligare att donera till hen än till alla andra barn för det finns en personlig kontakt. Detta går också ihop med Woollards argument.

    3. Slote diskuterar a) en man i en clowndräkt och b) gruvarbetare som är fast i en gruva. Redogör för dessa tankeexperiment. Vad ska dessa tankeexperiment illustrera, enligt Slote? Med avseende på dessa tankeexperiment, på vilket sätt skiljer sig Slotes argumentfrån Singers, Timmermans och Woollards?Vad har detta för implikationer angående våra skyldigheter gentemot nödställda?

      Clownen - Om vi kunde se människor jättelångt bort och alla lider gravt och vi bara kan rädda en. En är klädd som en clown och det ser ut som att han lider mer än alla andra. Vi skulle egentligen kunna välja vem som helst men Sloe menar at vi känner starkare empatiför mannen i clowndräkten först för vi såg han först. Alternativt om det verkar som att han fejkar kan vi ha mer empati för en annan.

      Gruvan - Ett gäng gruvarbetare har fastnat i en gruva. Är det bättre att rädda arbetarna eller låta dem dö och istället lägga pengar på att försäkra sig om att det inte händer igen. Om vi är opartiska så är det bättre att låta dme dö men det går emot våra intuitioner. Slote menar att vår empati är starkare för arbetarna nu därför att även om vi inte kan se eller prata med dem så är det en känsla av immediacy som gör det viktigare för oss att rädda dem. Slote menar att implikationen här är att det går att ha en partisk moralteori, den måste inte vara opartisk, vilket är vad singer har argumenterat för.

      Slote menar att vår "flow of empathy" borde avgöra vad vi ska göra. (om vi antar en normalfungerande empati). Om det är ett fall där det är svårt att känna empati för människor så är det av mindre moralisk signifikant att hjälpa dem. Så om vi konstraterar drowning child med gruvarbetarna skulle banert gå först. Men om det är folk fast i gruvan nu och framtida människor som kanske kommer fara illa är det mer pressande med gruvarbetarna.

      Singer är opartisk. Woollards argument om närhet är liknande, när hon diskutetrar att vi är starkt kopplade till händelserna. Detta skulle kunna tolkas som att ha stark empati. Det är väldigt likt. Timmerman å andra sidan har också en opartisk syn på moralitet.

      Är slote också mer fokuyserad på agenten? snarare än handlingsorienterad.

    4. Enligt Slote, vad är det som gör en handling otillåten? På vilket sätt förhåller sig Slotes förklaring till den dygdeetik vi gick igenom under föreläsningen?

      Slote utgår ifrån att vår empati är det som är den rättgörande egenskapen i en handling. Det är en dygdetisk filosofi i grunden, att vi ska agera i förhållande till en dygd, men istället för att vara en samling dygder eller en dygdig person så är det vår empati som är det viktiga. Enligt Slote är det alltså om en handling är oempatisk eller inte i linje med en normalt utvecklad empatiförmåga som gör den orätt.

    5. Redogör ytterligare en gång för Singers argument. Påminn er om vad Timmerman respektive Woollard inte höll med Singer om. På vilket sätt förhåller sig Slotes tes till Singerssamt Timmermans och Woollards teser?

      att folk svälter och dör är ett ont om det sker ett ont ska vi förhindra det om det inte kostar oss avsevärt Vi ska stoppa hunger

      Timmerman - är negativt inställd till att rädad ett drunknande barn är samma sak som att donera alla våra pengar, därför är vår intuituion i fallet misledande. Woollard anser att distansen spelar roll, men också familjäriteten med offret gör det moraliskt viktigare att hjälpa i fall där vi är starkt koppladede till offret. Dessutom ansåg hon att vi måste ha frihet över våra tillgångar.

      Slote fokuserar på samma premiss som Timmerman och Woollrd och håller med om att Singer har fel uppfattning om vikten av distans, men på andra grunder, nämeligen ett empati-etiskt förhållningssätt.

    Annotators

    1. Redogör för och diskutera Woollards argument att skyldigheten att hjälpa nödställda blir svagare ju större avståndet är mellan nödställd och hjälpare.

      vi har en större plikt att hjälpa människors vars öde är starkt kopplat till vårat agerande. Ett sätt som skyldight kan vara starkat kopplat är just närhet. en annan kan vara att ha haft personlig kontakt med offret. också intuitioner om folk osm är nära/långt borta.

    2. Woollard påstår (trots allt) att vi har en plikt att hjälpa nödställda (om än en begränsad plikt). Diskutera hennes argument för detta. Är du övertygad? Hur tror du att Singer hade svarat på Wollards argument?

      Woollards argument för detta är att det Singer kräver av oss är för krävande. Detta innebär emellertid inte att vi inte borde donera signifikanta sumor till välgörenhet. Woollards tidigare argument var endast för att etablera att Singers krav är för höga, inte att kraven inte existerar överhuvud taget.

      Singer skulle nog svara att maximera lyckan fortfarande är det viktigaste. Om han vill svara på ett mer icke-konsekventialistiskt plan kan han också hävda till det förflutna, där oförätter mot andra länder ofta är en av orsakerna till kriser som pågår idag.

      Singer påpekade också själv att det var en mycket krävande teori, men att detta inteunderminerade argumentet i sig. Det skulle kräva en stor omställning men om det gjorde det så skulle alla ha sin äganderätt. så att ställa dessa krav kanske ändå är nödvändigt.

      rättgörade kontra beslutsgrundande.

    3. Redogör för Woollards argument för varför vi har en begränsad skyldighet att hjälpa nödställda. Påminner Woollards argument om någon av de teorier vi har gått igenom?

      Woollard menar att om vi har en obegränsad skyldighet att hjälpa nödställda, som Singer argumenterar för, så uppstår ett problem med vår frihet. Om vi måste donera allt vi har vid varje möjlighet så ägs varken vår kropp eller våra tillgångar av oss.

    4. Diskutera om det ibland är tillåtet att låta ett barn drunkna. Vad tror du att Singer skulle säga om Timmermans argument

      Timmerman menar att det iblandkanske kan vara det. Ska Lisa behöva fortsätta att offra allt hon äger i resten av sitt liv? ska hon inte åtminstone en gång kunna unna sig något annat gott. Detta förefallar intuitivt sant. Samtidigt misstänker jag, precis som Timmerman att Singer skulle förneka detta ur en utilitäristisk synpunkt, och mena att vår intuition är fel. Timmerman hävdar dock att då skulle också DC förnekas på samma premiss. Jag tror också att Singer kan förneka Timmermans analogi på grunden att det inte är så bra som Timmerman själv tycker. I hans analogi är det någon annan som utsätter Lisa för något ont genom att ta hennes pengar eller rädda barnen. Pengaförlusten är inte kopplad till räddningen av barnen och vår intuitionluras av att vi känner empati för Lisas fruktansvärda situation. Men det Singer menar är ju att vi frivilligt ska ge bort våra pengar för att rädda barn. Det är inte riktigt samma sak.

    5. 3)Finns det något i Timmermans beskrivningar av Singers argument som du invänder mot?

      Singers argument hänger inte bara på intuitioner. Det har också enabsolut utilitäristisk grund som belägg, att maximera det goda. Om vi utgår från det så skulle svaret vara samma till Timmermans analogi, att Lisa ska rädda barnen så långt det går.

    6. 2)Försök formulera Timmermans argument mot Singer. Vilken roll spelar moraliska intuitioner i Timmermans argument?

      Timmermans argument är att exemplet som Singer använder för att etablera premiss 2 "the drowning child" stämmer med våra intuitioner men att donera alla våra pengar till välgörenhet gör det inte. Han menar att detta beror på att "drowning child" inte är en bra analogi. Timmermans argument för det är att DC framställs som en engångsföreteelse. Att donera pengar skulle vara något konstant och egentligen utan slut. Han menar att våra intuitioner sviker oss i DC eftersom at det är en situation vi inte har varit i tidigare. Därför framstr det som en rimlig analogi. Timmermans argumentation och egna analogi hänger på intuitioner. Detta gör han eftersom att Singers egna belägg för premiss två också hängde på intuitioner.

    7. 1)Redogör återigen för Singers argument. Vad är det Timmerman respektive Woollardkritiserar? Håller de med Singer om någonting? Vad är det som praktiskt sett står på spel?

      (1) Suffering and death from lack of food, shelter and medical care are bad. (2) If it is in your power to prevent something bad from happening, with-out sacrificing anything nearly as important, it is wrong not to do so. (3) By donating to aid agencies, you can prevent suffering and death from lack of food, shelter and medical care, without sacrificing anything nearly as important. (4) Therefore, if you do not donate to aid agencies, you are doing some-thing wrong

      Både Timmerman och Woollard har problem med premiss två, av olika anledningar. Övriga premisser kanske de inte håller med om men det framgår inte i deras texter.

    Annotators

    1. allowing five to die

      ALLOWING

    Annotators

    1. Singerstextär utmanande bl.a. för att vi enligt honom är underkastade mycket starkare moraliska krav än vad vi själva tror och vill acceptera. Är hans slutsatser alltför krävande?

      Den är väldigt krävande. Han diskuterar själv hr det skulle kunna påverka vårt samhälle i stort. Det skulle omkullkasta ekonomin m.m. och kräva ett helt annat sätt att leva på. Min uppfattning är att Singer här försöker argumentera för att vi ska gå mot den punkten. Det behöer inte ske en revolution över natt, även om det vore moraliskt rättfärdigat, men troligtvis vill han att vi ska donera mer pengar och att mer av statskassan också ska gå till det. Det som är svårt är att Singers argumentation kräver en grav minskning av den egna lyckan (eller åtminstone av egna instrumentella gott-görande medel) så att personligen blir maninte lyckligare av det, men världen i helhet skulle bli lyckligare.

    2. Singer skiljer på en långtgående och en måttfull version av sin position. Formulera skillnaden mellan dessa varianter och diskutera vilken som är rimligast.

      skillnaden mellan den måttfulla - att minska ont om det inte innebär att offra något av moralisk betydelse - och den långtgående - att minska ont om det inte innebär en jämmförbar moralisk uppofring - är hur mycket som ska ges. Den långtgående, som Singer egentligen står för, är att vi ska lägga oss så nära den materiella nivån som en östpakistan som möjligt, efterom att det är jämmförbart. Den måttfulla j.versionen innebär att vi nte behöver ge fullt så mycket eftersom att även om vi inte lägger oss på en jämmförbar nivå med en östpakistan så skulle de ändå vara en betydelsefull moralisk uppoffring eftersom att det skulle påverka en själv och sin famil

    3. Diskutera förhållandet mellan utilitarismen och Singers argumentation.

      Singers diskussion handlar om att minska lidande inte öka glädje. Dock är det svårt att föreställa sig ett sätt där pengarna som doneras föratt minska lidandet skulle kunna öka lyckan hos någon annan tillräkligt för att utväga lidandet.

      Singer pratar om instrumentella gott-görande, inte grundläggande, då han framförallt pratar om pengar.

      Singers argumentation är i grunden utilitäristisk. Han menar på att vi måste donera pengar för att minska lidandet för att minska det totala lidandet. Han tycker inte v behöver göra det pga plikt exempelvis.

    Annotators

  4. Sep 2020
    1. 1)Formulera Singers argument som en uppsättning premisser och en slutsats.

      P1.om det står i vår makt att förhindranågonting ont från att inträffa, utan att därigenom offra någonting avjämförbar moralisk vikt, så bör vi moraliskt sett göra det (om p så q)

      P2. Det står i vår makt att förhindra någontnig ont från att inträffa utan att deärigenom offra någonting avjämförbar moralisk vikt (ip) p

      C1 vi bör moraliskt sett förhindra ont från att inträffa.

      stipulation ont = Jag börjar med antagandet att lidande och död till följd av brist påmat, tak över huvudet och medicinsk vård är av ondo

    2. Hur ser Singer på bistånd som en individuell respektive en politisk fråga?

      Även om Singer håller med om att stater måste höja sina bidrag till fattigare länder så är det inte rimligt att individer ska sluta donera. Singer tror tvärtom att om individer slutar donera pengar så kommer även staten at göra det.

    3. Redogör för Singers svar på de skillnader som finns. Är hans svar övertygande? Finns det andra olikheter, som han inte tar upp?

      Distans - enligt Singer så spelar detta ingen roll moraliskt. Vi har lika mycket ansvar gentemot alla människor oavsett distans, särskilt efter världsutvecklingen mt en global by, där vi kan vara medvetna om allt som händer i världen. Dessutom är steget att skicka pengar till en organisation nästan lika lätt som att direkt ge pengarna till en fattig i sitt kvarter.

      Ang. att det finns flera individer så ser Singer inte helller detta som en stark kritik, Dels spelar det ingen roll i drunknande barn exemplet. Hade det varit fler än bara du vid dammen hade du haft samma ansvar att rädda barnet. Singer lyfter emellertid en diskussion om hur pengarna ska doneras. Han menar att idéer som att alla ska donera en liten summa pengar skde räckt, men det nu var fallet att det faktiskt skulle hända. Likaså erkänner han att det skulle vara problematiskt om alla gav så mycket det bara kunde utan att lida själva. Singer besvarar båda kritikerna med att i verkligheten så kommer inte alla donera pengar, pch alla kommer inte heller att donera samtidigt. Detta innebär att det kommer vara möjligt att donera till den gräns där situationen är löst utan att gå över den.

    4. Vilka skillnader och likheter finns mellan detta exempel och situationen som är föremål för Singers intresse, nämligen våraförpliktelser mot fattiga?

      Likheten här är att rädda barnet i dammen mot en monetär förlust är exakt samma som att donera pengar för att rädda livet på svältande fattiga. Singer belyser två skillnader, ditansen och mängden inblandade individer.

    5. Redogör för Singers tankeexperiment kring det drunknande barnet.

      Exemplet är att om jag ser ett barn drunkna i en damm är ska jag rädda det trots att det förstör mina byxor. anledningen till detta är att min monetära förlust inte är moraliskt jämmförbar med att låta barnet dö.

    Annotators

    1. Vilka är de moraliska implikationerna av en situation som denna? Idet följande argumenterar jag för att det sätt på vilket människor irelativt rika länder reagerar på en situation som den i Östpakistaninte kan rättfärdigas

      slutsats

    2. rivialiteter i stället för att ge pengar åt lindring av hungersnöd, skullebromsas upp och kanske försvinna helt och hållet. Det finns flera skältill att detta skulle vara i sig själv önskvärt. Värdet och nödvändighe-ten av ekonomisk tillväxt ifrågasätts nu inte bara av miljövårdare utanäven av ekonomer.4Det råder heller ingen tvekan om attkonsumtionssamhället har fått en snedvridande effekt på sinamedlemmars mål och syften. Om man dock betraktar saken enbartfrån internationell biståndssynpunkt, måste det finnas en gräns förden omfattning med vilken vi medvetet skulle bromsa vår ekonomi.Det skulle ju kunna bli så att om vi skänkte bort låt oss säga fyrtioprocent av vår bruttonationalprodukt, skulle vi bromsa ekonomin såmycket att vi i absoluta termer skulle ge mindre än om vi gav tjugo-fem procent av den mycket större BNP som vi skulle ha om vi begrän-sade vårt bidrag till denna lägre procentsats

      radikalt

    3. En tredje fråga som aktualiseras av den tidigare nådda slutsatsenhar att göra med frågan om exakt hur mycket vi alla bör skänka bort.En möjlighet som redan har nämnts är att vi bör skänka tills vi nårgränsnyttenivån – det vill säga, den nivå vid vilken jag genom att gemer skulle orsaka lika mycket lidande hos mig själv eller mina när-maste som jag skulle lindra genom min gåva. Detta skulle naturligtvisbetyda att man skulle behöva lägga sig mycket nära en östpakistanskflyktings materiella levnadsnivå. Det ska påminnas om att jag tidigarelade fram både en långtgående och en måttfull version av principenom att förhindra onda företeelser. Den långtgående versionen, vilkenkrävde av oss att förhindra onda ting från att inträffa om vi inte ge-nom att göra det skulle offra något av jämförbar moralisk vikt, tyckskräva att vi lägger oss på gränsnyttans nivå. Den långtgående versio-nen är faktiskt den som förefaller mig vara den riktiga. Jag föreslogden mera måttfulla versionen – att vi bör förhindra onda företeelserom vi inte för att göra det måste offra något moraliskt betydelsefullt –bara för att visa att även utifrån denna förvisso obestridliga principkrävs en stor förändring av vårt sätt att leva.

      långtgående - måttfull

    4. 7. Singer manuskorr 2003-12-02/Ulf J. 10Denna synpunkt liksom den föregående är ett argument mot lind-ring av lidande som försiggår nu, grundad på en tro beträffande vadsom kan inträffa i framtiden. Den skiljer sig från den föregående ge-nom att mycket god bevisning kan åberopas till stöd för denna trobeträffande framtiden. Jag går inte in på bevisningen här. Jag går medpå att jorden inte i oändlighet kan försörja en befolkning som ökar inuvarande takt. Detta ställer förvisso var och en som tycker det ärviktigt att förhindra hungersnöd inför ett problem. Däremot kan mangå med på argumentet utan att dra slutsatsen att det befriar oss frånvarje förpliktelse att göra något för att förhindra hungersnöd. Denslutsats som bör dras är att det bästa medlet för att förhindra hungers-nöd, i det långa loppet, är familjeplanering.

      långtgående - måttfull

    5. Detta resonemang tycks anta att ju fler människor som skänker tillprivat organiserade hungersnödsinsamlingar, desto mindre troligt ärdet att staten kommer att ta över det fulla ansvaret för sådant bistånd.Detta resonemang saknar stöd och förefaller mig inte alls rimligt. Denmotsatta uppfattningen är rimligare: om ingen ger frivilligt kommerde styrande att anta att medborgarna är ointresserade av att lindrahungersnöd och att de alltså inte önskar bli tvingade att ge bistånd. Ivilket fall som helst, om det inte finns en avgjord sannolikhet för attman genom att vägra ge skulle bidra till att frambringa en massiv stat-lig hjälpinsats, vägrar människor, genom sin vägran att ge frivilligabidrag att förhindra en viss mängd lidande, utan att kunna peka pånågra fördelaktiga konsekvenser av sin vägran. Det vilar alltså på demsom vägrar att visa hur deras vägran kommer att få till stånd hand-lande från de styrandes sida.

      politik - individ

    6. Tvärtom bör viskänka bort pengar, och det är fel att inte göra det

      slutsats?

    7. Resultatet av detta resonemang är att våra traditionella moraliskakategorier kullkastas.

      slutsats?

    8. Även här medger jag givet-vis att det finns en psykologisk skillnad mellan fallen – man kännersig mindre har mindre dåligt samvete för att inte göra någonting omman kan peka på andra, likartat situerade, som inte heller har gjortnågonting. Ändå kan detta inte göra någon verklig skillnad i fråga omvåramoraliska förpliktelser. Skulle jag anse mig mindre förpliktad attdra upp det drunknande barnet ur dammen om jag ser andra männis-kor omkring mig som inte är längre bort från barnet än jag själv, ochsom också har sett barnet men inte gör någonting? Man behöver baraställa denna fråga för att se det absurda i uppfattningen att antal görförpliktelsen mindre.

      Barnet så är du den enda individen som kan hjälpa, i östpakistan så är det flera miljoner människor i samma situation som dig. men detta spelar inte heller någon roll, eftersom din förpliktelse att rädda barnet hade varit lika stor om det fanns andra som såg barnet drunkna.

    9. m vi går med på något slags princip om opartiskhet,universaliserbarhet, jämlikhet eller vad det nu kan vara, kan vi intediskriminera någon bara på grund av att han befinner sig långt bortafrån oss (eller vi långt borta från honom)

      skillnad - distans - likhet, det spelar ingen roll moraliskt.

    10. om jag går förbi en grund damm och ser ettbarn som håller på att drunkna i den, bör jag vada ut och dra uppbarnet. Detta skulle betyda att mina kläder blev våta och leriga, meneftersom barnets död förmodligen skulle vara någonting mycket då-ligt, det vill säga av ondo, saknar detta betydelse.

      drunknande barnet

    11. Min nästa poäng är denna: om det står i vår makt att förhindranågonting ont från att inträffa, utan att därigenom offra någonting avjämförbar moralisk vikt, så bör vi moraliskt sett göra det.

      p2

    12. ag börjar med antagandet att lidande och död till följd av brist påmat, tak över huvudet och medicinsk vård är av ondo.

      P1

    Annotators

    1. bare perso

      alltså en person som inte baserar sina desires på något annat än vad de själva vill, oavsett lojaliteter, commitments, tidigare hållda desires osv.

    2. f it is true that goodness for you should be analyzed as desired by you, then what makes something good for you will be the feature in virtue of which you desire it, not goodness for you itself.

      Tolkar detta som att det som att om vi accepterar desire theory så är det att det som gör något du önskar gott inte att du önskar det utan varför du önskar det?

    Annotators

    1. *1.The decision to have an abortion is an important personal decision. But if a deci-sion is a personal one, then no one else should interfere. Therefore, no oneshould interfere with a woman’s decision to have an abortion.

      Having an abortion is a personal choice No one should interfere with someone elses personal choice If P and Q then no one should Infer with a womans decision to have an aboirtin (r) R

    2. The following paragraphs also contain arguments and some indicator words, butsome sentences in some of the paragraphs are not really part of the arguments,and some of the premises and conclusions may not be stated in a particularlyclear way. Rewrite each argument in standard form, omitting any information thatis not part of the argument and clarifying the statements that are not expressedclearly. State the pattern of the reconstructed argument. Then state whether thereconstructed arguments are valid, cogent, or ill-formed

      vi borde inte göra något som kan leda till att oskyldiga dör. dödstraff kan leda till att oskyldiga dör Vi borde inte ha dödsstraff

      x is an A all As are Bs x is a B

      De flesta college studenter är män De flesta män dricker öl De flesta college studenter dricker öl

      Most As are Bs Most Bs are Cs Most As are Cs

    3. Add a premise (or premises) to each of the following arguments to make the argumentvalid or cogent, whichever seems more appropriate. State the pattern of each argument.

      1) if p then q p q

      2) P_v_Q ~Q P

      3) Most As are Bs x is an A x is a B

      4)

    4. The following paragraphs also present simple arguments but contain no indicatorwords. Rewrite each argument in standard form, using your best judgment aboutwhich statements are the premises and which are the conclusions. State the pat-tern of argument. Then state whether the reconstructed argument is valid, cogent,or ill-formed.

      a) alla A är B x är A x är B

      b) Alla A är B x är A x är B

      c) De flesta A är B x är A x är B bärande men besegrat eftersom jag vet att det inte finns bilder i telefonboken.

      d) alla A är B x är A x är B

    5. The following paragraphs present simple arguments. Each paragraph contains atleast one indicator word. Rewrite each argument in standard form. State the pat-tern of argument. Then state whether the argument is valid, cogent, or ill-formed

      p -> q p q

      b) P->q x är p x är q

      c) if p -> q ~p ~q ogiltigt, föneka försatsen

      d) p->q ~p ~q förneka försatsen, ogiltigt

      P^~Q ~p ~~q e) x är P -> x är Q x är ~p x är ~q

      förneka försatsen

      f) p->q ~p ~q förneka försatsen

    6. Evaluate the following arguments, using the terms of argument evaluatio

      a) Argumentet är bärande och rimligt att tro på eftersom att jag premisserna är rimliga för mig och jag inte har någon evidens mot slutsatsen.

      b) Återigen så är det rimligt för mig att acceptera premisserna och därmed lita på slutsatsen. Jag har ingen evidens som motbevisar slutsatsen.

    7. An argument can be inductively strong for a person even though the argumenthas a conclusion that is actually false. How can this happen? (There are a fewimportantly different ways it can happen.)

      Det kan bero på attt ett undktivt starkt argument inte garanterar slutsatsens sanningsvärde. Det kan också bero på att du inte hade all evidens tillgänglig. Det kan också bero på att även om det var ett induktivt starkt argument så kan det ha varit en svag grad av induktivt starkt, så att även om det är troligast att det är sant så finns det fortfarande en stor chans att det var falskt.

    8. *1.State whether each statement is true or false. Briefly explain your answer.

      a) yes, if the argument isn't cogent it's not inductivly strong. c) nej, du kan få ny evidens som gör att det blir svagt. b)yes, technicaly. they are different things and an inductivly strong argument is a weaker form of a deductivly strong argument. d) yes i is unreasonable if you condclude that it is inductivly strong.

    9. 4.Evaluate the following argument.

      saknar information om hur man vinner en match i baseball. För fans förstår man att om Darryl gör som i premiss 2 så vinner laget, men det måste vara uttallat. ex.

      Darryls team was losing If Darryl hits the ball over the fence in fair territory they win the game. Darryl hits the ball over the fence in fair territory Darryls team won the game

    10. *3.The following argument is ill-formed, mainly because it is incomplete. (It is sim-ilar to Argument 19 in this respect.) Expand the argument to make it cogent.What premise(s) would you add to make it valid?

      If ypu get an A on every test and an A on every paper in x course you get an A on the course.

    11. The following arguments are tricky; all of them are invalid. State the pattern foreach argument. Then give an argument following the same pattern that clearly hastrue premises and a false conclusion. State whether you think each of the argu-ments is cogent and explain why

      a) some As are Bs Some Bs are Cs some As are Cs

      1. Some men are parents.2. Some parents are women.3. Some men are women.

      b. Alla A är B De flesta B är C De flesta A är C

      Alla hästar är djur De flesta djur llesta djur lever i det vilda De flesta hästarna lever i det vilda

      c) De flesta A är B De flesta B är C De flesta A är C

      Example to show invalidity:1. Most American males are people over the age of fifteen.2. Most people over the age of fifteen are women.3. Most American males are women.

      d) de flesta A är B x är ~B x är ~A

      De flesta i riksdagen är socialdemokrater Jimmie är inte socialdemokrat Jimmie är inte i riksdagen

      e) De flesta A är B x är ~A x är ~B - förneka försatsen

      De flesta som kan prata är människor Nyfödd kan inte prata Nyfödd är inte människa.

    12. According to the text, there are degrees of cogency but there are not degrees ofvalidity. Why are there no degrees of validity? Why can’t one argument be “morevalid” than another?

      Därför att ett giltigt argument bara kan ha ett av två värden, sant eller falskt. Är det inte garanterat sant eller falskt så är det inte ett giltigt argument utan ett bärande.

    13. *1.Each of the following items contains a description of an argument. If there canbe an argument that fits the description, then give an example of such an argu-ment. If there can’t be such an argument, then explain why.a.A cogent argument with true premises and a false conclusion.b.A cogent argument with false premises and a false conclusion.c.An ill-formed argument with true premises and a true conclusion.d.An argument that is both valid and cogent

      a) 1. de flesta katter har päls - bruce är en katt - bruce har päls. b) de flesta gurkor är gula. jag är en gurka. jag är gul c) vissa katter har inte päls - bruce är en katt - bruce har inte päls. FRÅGA OM DETTA, räcker det med att det finns en generalisering för att det ska vara bärande men illa formulerat? eller måste det ändå vara en kvantifikator som innebär fler än hälften för att det ska anses vara bärande? d) finns ej, är det giltigt så är det mer än bärande. alla giltiga argument garanterar slutsatsen medans bärande inte kan garantera det.<br> e) de flesta katter är människor - sokrates är en katt - sokrates är en människa

    14. D2:An argument is defeatedby a person’s total evidence if and only if1. the argument is cogent;2. the premises are reasonable for the person to believe; and3. there is another premise (or premises) that is also reasonablefor the person to believe and the the argument formed byadding this additional premise is not cogent.

      Notera här att argumentet bara anses som "defeated" när argumentet i sig annars hade vair bärande om vi bara visste om informationen som finns i premisserna. hade slutsatsen inte stämt även om premisserna var sanna så hade det inte varit ett bärande argument. likadant om vi visste att någon av premisserna var falska så skulle det ine vara defeated. det måste alltså vara nya premisser som tillkommer som gör att argumentet blir defeated

    15. times describes the world correctly and sometimes doesn’t. It’s not clear what (CP)tells us about sentences like this.The fact is that (CP) is not exactly the right principle to express our fundamen-tal idea about truth. To understand how to modify (CP), we need to make two points.The first is a distinction between sentence tokens and sentence types. Sentence tokensare specific utterances or inscriptions such as marks on paper or the chalkboard. Sen-tence typesare the patterns that tokens follow; they are kinds, or types, of sentence.So, when Feeder and Walker each say (11), they utter different sentence tokens, buttheir tokens are of the same type.

      Sentence token = satsförekomst sentence ype = satstyp

    16. 5. No. However, it does depend upon what people think about the statement that the earthis round. It does not depend upon what they think about the displayed statement itself.

      I frågor som "denna film var läskig" så kan vi inte veta avgörane om det korresponderar med verkligheten, eftersom att det varierar från person till person. Däremot i frågor som "mpnga tyckte denna film var läskig" så finns det ett sanningsvärde eftersom att det finns ett rätt svar på frågan. Skillnaden ligger alltså i att mönniskor kan inte känna något särskilt om påståendet som skulle påverka sanningsvärdet.

    17. A valid argument that was weak for typical people many years ago but is strongfor typical people now.

      Antingen blir Trump eller Clinton President 2016 Trump vann valet

      Trump är President

      P eller Q Icke Q P

    18. a.A valid argument that was strong for typical people many years ago but is weakfor typical people now

      Allt i universum snurrar runt jorden Solen är i universum

      Solen snurrar runt jorden

      Alla A är B

      x är A

      x är B

    19. Explain why the following claim is mistaken: A valid argument is not strongfor you only if you have good reason to think that at least one of its premisesis false.

      Dels kan varje premis vara sann men att de inte är starka i konjunktion. Det kan också vara så att jag inte har god anledning att tro att ett argument är varken sant eller falskt, då har jag inte god anledning att tycka det är varken starkt eller svagt.

    20. 5.Suppose that at one time it is reasonable for you to believe all the premises ofa certain argument. You later learn that, despite your evidence, one of thepremises is false. So, at this later time you conclude that the argument is notstrong (for you). Does it follow that it was not a strong argument for you at theearlier time? Explain.

      Ja, den evidens vi har tillgängligt när vi utvärderar ett argument avgör om det är starkt vid den tidpunkten. Om vi får ny evidens så kan detta ändras, mne då var det starkt.

    21. 4.According to the text, two arguments may satisfy the condition for being strong(for a certain person), but one of the arguments may be stronger than the other.How can this happen?

      Konjunktionen kan vara mindre trovärdig än ett argument för sig.

    22. . 1.Anyone who is commander in chief of the United States at a certain timeis president of the United States at that time.2.Colin Powell will be commander in chief of the United States in 2004.3.Colin Powell will be president of the United States in 2004.

      Alla P är Q x kommer vara P

      x kommer vara Q

      Inte övertygande då jag vet att han inte blev president. om det var i framtiden inte övertygande då jag inte et vem som blir presiden.

    23. *k. 1.Anyone who is commander in chief of the United States at a certain timeis president of the United States at that time.2.Bill Clinton was commander in chief of the United States in 1997.3.Bill Clinton was president of the United States in 1997.

      Alla P är Q

      x är P

      x är Q

      Övertygande, då Jag vet att Bill var president då och jag vet att presidenten också är CoC

    24. *j. 1.Either it rained in Seattle on November 2, 1969 or 2 + 2 = 6.2.It is not the case that 2 + 2 = 6.3.It rained in Seattle on November 2, 1969.

      Antingen P eller Q icke Q P

    25. *i. 1.Either it will rain in Seattle on November 2, 2004 or 2 + 2 = 6.2.It is not the case that 2 + 2 = 6.3.It will rain in Seattle on November 2, 2004.

      Antingen P eller Q inte Q -------' P

      Inte övertygande, de har ingen relation till varandra.

    26. *c. 1.If crime pays, then criminals are rich.2.Crime pays.3.Criminals are rich.

      If P then Q

      P

      Q

    27. *e. 1.All penguins can fly.2.Tweety bird is a penguin.3.Tweety bird can fly.

      Alla P kan Q

      x är P

      x kan Q

    28. 1.No birds can fly.2.This robin is a bird.3.This robin can’t fly.

      inga A är B x är A x är inte B

    29. b. 1.All even numbers are greater than one.2.Ten is greater than one.3.Ten is an even number

      alla A är B x är B x är A

      (bejaka eftersatsen

    30. 1.Sargent Shriver is male and was the Democratic vice presidential candidatein 1972.2.Walter Mondale is male and was the Democratic vice presidential candi-date in 1976 and 1980.3.Geraldine Ferrarro is male and was the Democratic vice presidential can-didate in 1984.4.Lloyd Bentsen is male and was the Democratic vice presidential candidatein 1988.5.There were no other Democratic vice presidential candidates between1972 and 1988. 6.All Democratic vice presidential candidates between 1972 and 1988were male

      1-5 är A och B

      Alla A är B

      A = presidentkandidat mellan 72 och 84 B är male

    31. g. 1.All bachelors are unmarried men.2.All unmarried men live alone.3.All bachelors live alone.

      Alla A är B alla B är C Alla A är C

      Ej övertygande, kan ha rumskamrat eller nåt

    32. *f. 1.If the Democrats don’t win (the presidential election) in 2020, then theRepublicans will.2.The Democrats won’t win in 2020.3.The Republicans will win in 2020.

      Om inte P så Q

      inte P

      Q

      Modus Tollens

      Ej övertygande, vi kan inte veta

    33. *e. 1.All major league baseball players are male.2.Michael Jordan is a major league baseball player.3.Michael Jordan is male

      Alla P är Q x är P x är Q

      Inte övertygande, MJ är basketspelare

    34. g. 1.If Jack is in Hollywood, then Jack is in California.2.Jack is in Hollywood.3.Jack is in California.

      Om x är P är x Q

      x är P

      x är Q

      Modus Ponens

    35. d. 1.No superhero has a weakness.2.Superman has a weakness.3.Superman is not a superhero.

      Om p icke Q x är Q x är icke P

      Modus Tollens

      Inte övertygande

    36. *c. 1.All philosophy students are male.2.All philosophy students are male.

      P

      P

      tautologi, icke övertygande.

    37. 1.Either we will allow criminals to go free or we will apply the death penaltyfrequently.2.We will not apply the death penalty frequently.3.We will allow criminals to go free.

      Antingen A eller B icke B ....... A

      Inte övertygande

    38. *a. 1.Pas E. Fist doesn’t like any violent movies that he sees.2.Terminator 2is a violent movie that Pas E. Fist saw.3.Pas E. Fist didn’t like Terminator 2.

      x är icke P om icke Q

      r är Q

      x är P

    39. A deductively strong argument can have a false conclusion. How can this happen?

      Om premiserna i konjunktion inte är övertygande, eller om premisserna är falska.

    40. If an argument is valid and has true premises, then it is deductively strong for you.

      True, otherwise it would have to be an invalid argument

    41. c.All valid arguments with true premises have true conclusions.

      Yes, by definition. If the premises are true and the conclusion false it is not a valid argument.

    42. If an argument is deductively strong for you, then it is reasonable for you tobelieve the conclusion of the argument.

      sant Om det är ett starkt övertygande argument är det rationellt att tro på dess slutsats.

    43. If an argument is deductively strong for one person, then it is deductivelystrong for everyone else.

      Falskt, ett argument kan ha trovärdiga premiser för en person men en annan kan finna dem oövertygande.

    44. 1.Albert is a college professor.2.Albert graduated from high school.

      x är A x är B

    45. 1.All men are mortal.2.Rover is not a man,3.Rover is not mortal

      Alla A är B x är icke A x är icke B ' (förneka försatsen)

    46. 3.Show that the following arguments are invalid.*a. 1.George is a bachelor.2.George is male.

      x är P

      x är Q

    47. 1.All birds can fly.2.Rover can’t fly.3.Rover is not a bird

      Alla A är B x är inte B x är inte A

    48. 1.All animals have four legs.2.All fish are animals.3.All fish have four legs.

      Alla A är B Alla C är A Alla C är B

    49. m. 1.If Jones studies, then Jones will pass.2.If Jones passes, then Smith will be surprised.3.Jones will not study.4.Smith will not be surprised

      Om P så Q OM Q så R

      Inte P

      Inte Q

      Kontraposition

    50. l. 1.If Jones studies, then Jones will pass.2.If Jones passes, then Smith will be surprised.3.Jones will study.4.Smith will be surprised.

      Om P så Q Om Q så R

      P

      R

      Förenklat om P så R

    51. k. 1.If Jones passes the test, then Jones will be pleased.2.If Jones is pleased, then he will buy his friend a gift.3.If Jones passes the test, then he will buy his friend a gift.

      Om P så Q

      om Q så R

      P så R Hypotetisk syllogism

    52. 1.Either it will rain or it will snow.2.If it rains, then the ground will get wet.3.If it snows, then the ground will get wet.4.The ground will get wet.

      Antingen P eller Q Om P r

      Om Q r

      r Hypotetisk syllogism

    53. i. 1.If Jack is in Hollywood, then Jack is in California.2.Jack is not in California3.Jack is not in Hollywood.

      Om x är P så är x Q

      x är inte Q

      x är inte P

      Modus Tollens

    54. 1.If Jack is in Hollywood, then Jack is in California.2.Jack is in California3.Jack is in Hollywood.

      Om x är P så är x Q

      x är Q

      x är P (bejaka eftersatsen)

    55. f. 1.If Jack is in Hollywood, then Jack is in California.2.Jack is not in Hollywood.3.Jack is not in California.

      Om x är P är x Q

      x är inte P

      x är inte Q (Förneka försatsen)

      om x är P är x Q

      x är inte Q

      x är inte P

    56. *d. 1.Some philosophers are fast runners.2.Some fast runners have beards.3.Some philosophers have beards.

      If P are Q

      Some Q have R

      Some P have R Ogilitigt

      All P are Q Some Q have R Some P have R

    57. *b. 1.If you didn’t pass the test, then you didn’t pass the course.2.You did pass the test.3.You did pass the course.

      If not P then not Q

      P

      Q

    58. *a. 1.Either it will rain tomorrow or it will snow tomorrow.2.It will not rain tomorrow.3.It will snow tomorrow.

      Either P or Q Not P -----' q

    59. 7. 1 .All bearded logicians wear glasses.2.Irving is a bearded logician.3.Irving wears glasses.

      Alla A är B

      x är A

      x är B

    60. 6. 1.All logicians are dull.2.Irving is not dull.3.Irving is not a logician.

      Alla A är B

      x är inte B

      x är inte A

    61. *5. 1.No logicians are dull.2.Irving is a logician.3.Irving is not dull.

      Inga A är B

      x är A

      x är inte B

    62. 4. 1.All logicians are dull.2.All (who are) dull are party animals.3.All logicians are party animals.

      Alla A är B

      Alla B är C

      Alla A är C

    63. *3. 1.All logicians are dull.2.Irving is dull.3.Irving is a logician

      alla A är B

      x är B

      x är A

      falskt

    64. 2. 1.All logicians are dull.2.Irving is not a logician.3.Irving is dull.

      alla a är B x är inte a x är B

    65. *1. 1.All logicians are dull.2.Irving is a logician.3.Irving is dull.

      Alla A är B

      x är A

      x är B

    66. 1.If you like logic, then you love debate.2.If it’s not the case that you love debate, then it’s not the case that you likelogic.

      om p så q

      Om inte q så inte p

      Kontraposition

      Giltigt

    67. 9. 1.If you like logic, then you love debate.2.If you love debate, then you should consider being a lawyer.3.If you like logic, then you should consider being a lawyer

      om p så q

      om q så r

      om p så r

      hypotetisk syllogism

    68. 8. 1.Either you like logic or you love debate.2.It is not the case that you like logic.3.You love debate.

      p eller q

      inte p

      q

      disjunktiv syllogism

    69. 7. 1 .You like logic and you love debate.2.You like logic.

      P och q

      p

      förenkling

    70. 6. 1.You like logic if and only if you love debate.2.It’s not the case that you like logic.3.It’s not the case that you love debate.

      P oom Q

      inte p

      inte q

      equivalence

    71. 4. 1.If you like logic, then you love debate.2.It’s not the case that you love debate.3.It’s not the case that you like logic.

      om p så q

      icke q

      icke p

      Modus Tollens

    72. *3. 1.If you like logic, then you love debate.2.It’s not the case that you like logic.3.It’s not the case that you love debate.

      FörNeka försatsen

      Om p så q

      icke p

      icke q

      ogiltigt

    73. 2. 1.If you like logic, then you love debate.2.You like logic.3.You love debate.

      If p then q p q

      -Modus Ponens

    74. *1. 1.If you like logic, then you love debate.2.You love debate.3.You like logic.

      Bejaka eftersatsen - ogiltigt

    1. (a) det är bärande(b) det är rationellt av P att tro på konjunktionen avpremisserna(c) argumentet inte är underminerat för P.

      Deduktivt starka - formen är giltig och det är rationellt för personen att acceptera argmentet.

      Induktiv styrka det är bärande, det är rationellt av P att tro på konjunktionerna och argumentet är inte underminerat för P.

    Annotators

    1. p!q¬p_qSSSSSFFFFSSSFF

      Ett s'tt att förklara varöfr p ->q är sann om p är f och q är s är att se det som ett löfte. Om solen skiner så är sama glad. Solen skiner men sama är ändå glad. P är tillräkligt men inte nödvändigt, därför är det rimligare att sätta q som s då det måste vara sant eller falskt.

      Skulle vi ändra P^Q till ~(P^Q) så ändrar vi enligt negation. vi ändrar inte till ~P ^~Q

    Annotators

    1. Du vet också att slutsatsen, C, är falsk. Vad kan du dra för slut-sats av detta?

      Vi kan dra slutsatsen att premisserna är falska? logiskt följer det att om premisserna är sanna så är också slutsatsen sann men eftersom att vi vet att slutsatsen är falsk så måste en eller flera av premisserna vara falska.

    Annotators

    1. Faktum är attp!qär ekvivalent med¬p_qoch också ekviva-lent med¬(p^¬q).

      förklara det så om frågan kommer "om det inte är fallet att stthlm är sveriges huvudstad är det inte inte fallet att bananer är en exotisk frukt

    2. För varje påsteåndesats gäller att den har exakt en av san-ningsvärdena sanning eller falskhet. (Ingen påståendesats sak-nar sanningsvärde, och ingen har mer än ett sanningsvärde,och de enda sanningsvärden som en sats kan ha är sanningrespektive falskhet.)

      Genom att ta reda på vilket värde en sats har (sant eller falskt) kan vi alltid räkna ut om ett argument är sant eller falskt. Det är bara att följa tabellen. så om vi vet att p är sant och q är falskt t.ex.kan vi räkna ut efter det, vi behöver inte veta argumenten i sig.

    3. En vanlig sammansättning av en satspoch en satsqärkonjunk-tionenav dem, "pochq". (pochqär satsens konjunkter.). Vi kanskriva konjunktionen avpochqpå någon av följande sätt:(p^q)(pq)Tecknet för konjunktion skall endast användas mellan fullstän-diga satser. På svenska använder vi ofta öchpå andra sätt t.ex. iföljande sats:Stockholm är en stor och vacker stad.Om vi vill symbolisera1denna sats genom att använda^måstevi första skriva om satsen på följande sätt:Stockholm är en stor stad och Stockholm är en vacker stad.Vi låter sedanpstå för ’Stockholm är en stor stad’ ochqför’Stockholm är en vacker stad.’ och får följande formalisering av satsenisatslogik.p^q

      För alla satser med en konjunktion gäller det att P^Q och Q^P har samma betydelse, till skillnad frn i vardagligt språk då sama förlorade jobbet och började dricka betyder något annat från Sama började dricka och förlorade jobbet.

      En konjunktion är sann endast om båda konunktionerna är sanna. I alla andra fall så är konjunktionen falsk.

      Poängen med språket är att det är renodlat, det kan inte missförstås-

    Annotators

    1. (1),som har formen ™(P šQ),markerar parentesen att negationstecknet ™gäller hela konjunktionen.

      innebär detta "Mona befinner sig inte i Paris och Mona befinner sig inte i London" eller Det är inte fallet att Mona befinner sig i Paris och Mona befinner sig i London

    2. Anta att vi undrar var Mona är någonstans. Vi minns att hon har sagt att hon skulle åka iväg till antingen Paris eller London men vi vet inte vilket hon bestämde sig för. Vi inser att hon inte kan vara i båda städerna samtidigt och det kanvi uttryckapå följande sätt:(1)™(Mona befinner sig i ParisšMona befinner sig i London)

      I detta exemplet borde det väl gå att bara ta bort negationen?

      dessutom borde det völ vara en disjunktion, inte en konjunktion.

      Kolla senare förklaring, men meningen är att uttrycket ska vara falskt. Eftersom att hon inte kan vara i båda städerna samtidigt. Man kan ju kanske föreslå att det ska vara antingen är mona i paris eller så är hon i london men vi vet ju inte vilket. Det finns ju dock fortfarande en sanningsmöjlighet och det är att mona inte befinner sig i någon av städerna.

    3. (i)”Lisa är i Stockholm endast om Lisa är i Sverige.””P endast om Q”(ii)”Om Lisa är i Stockholm, så är Lisa i Sverige.””P oQ”(iii)”Om Lisa är i Sverige, så är Lisa i Stockholm.””QoP”(iv)”Lisa är i Stockholm om och endast om Lisa är i Sverige.””P lQ”(i) är ju då sann och uttrycker samma påstående som (ii). Att (iii) och (iv) inte uttrycker samma påstående som (i) blir här uppenbart eftersom (iii) och (iv) uttrycker påståenden som är falska. I den materiella implikationen (iii) är försatsensann och eftersatsen falsk, vilket innebär att implikationen är falsk. I ekvivalensen (iv) är vänsterledet falskt och högerledet sant, det vill säga P och Q har olika sanningsvärden, och alltså är ekvivalensen falsk.

      Visar tydligt hur p->q och q->p inte betyder samma sa, då den ena är falsk och den andra är sann.

    4. Ibland förekommer uttryck av formen ”pendast om q”. Denna sats har den logiska formen poqoch inget annat. Om man vill skriva ”pendast om q” som en villkorssats så skrivs den ”om p, så q”. Det är alltså viktigt att notera att denna satskonstruktionskiljer sig både från ”om q, så p” och från”pom och endast om q”. Det framgårtydligt i följande exempel.

      p endast om q = om p så q eller p->q, men det är alltså INTE SAMMA som om q så p eller p omm

    5. I filosofi talar man ibland om tillräckliga och nödvändiga villkor. Om pär ett tillräckligt villkor för q,så gäller poq, eftersom denna materiella implikation ju säger att om pär sannså är också qsann. I poqär qett nödvändigtvillkor för p.Det inser man eftersom poqär likvärdigmed™qo™p, det vill säga om qinte är sannså är inte heller psann.

      q är ett nödvändigt villkor för p. p -> q är samma som ~Q -> ~P. Om q inte är sant så är inte p heller sant. Notera användandet av tillräkligt och nödvändigt. p är tillräkligt för at visa att q är sant, men om q inte stämmer så kan inte p stämma, et är nödvändigt. dvs att p kan vara sant men om q är falskt så är det inte sant.

    6. Praktisk filosofiI‒filosofi, ekonomi och politik, ht 2014Inledning till argumentation, semantik och logik-12 -I vårt naturliga språk använder vi ”eller” på olika sätt. Ibland tycks vi menar något som motsvararden inklusiva tolkningen av disjunktion och ibland tycks vi avse den exklusivatolkningen. Det framgår ofta av sammanhanget vilken tolkning som avses. I filosofiska sammanhang kan man emellertid utgå från att det är inklusiv disjunktion som avses vid användandet av ”eller”om inget annat sägs. (Det gäller även i detta kompendium.)Implikation. Den vanligast förekommande typenav implikationär så kallad materiell implikation som för det mestasymboliseraspå något av följande sätt:poqpŠqDetutläses ”pimplicerar q” eller ”om p, så q”.Här är pförsatsoch qeftersats.Implikation kan alltså användas för att symbolisera vissa villkorssatser av formen ”om ..., så ...”.Sanningsvillkor för materiell implikation:En materiell implikation poqär sannom och endast om pär falsk ellerqär sann. Alltså ärpoqfalskom och endast om pärsannochq är falsk. Det innebär att följande satserär sannaenligt sanningsvillkoren för materiell implikation:

      Notera att det står att implikationen är sann om och endast om p är falsk ELLER q är sann. Implikationer är bara falska om p är sant och q är falskt.

    Annotators

    1. Exempel: Sanning, tro, och rationalitet

      Vilken evidens man har tillgänglig ändrar vad som är rationellt att tro, det skiljer från olike personer, men sanningen är skiljt från det, den är alltid densamma.

    2. Irrational belief/irrationella trosföreställningar

      Vill inte tro, serinte på all evidens

    3. Rationalitet: När har vi goda skäl att tro att

      Det är bara ratinellt att avhålla sig från att fälla ett omdömme om bevisen är helt neutrala, exempelvis om man singlar slant. Det måste vara 50/50.

    4. kilj mellan att tro att p; att ha goda skäl att tro att p; och att det är sant att p

      -Kalle har goda skäl att tro något men det stämmer inte, det är alltså viktigt att skilja på.

    5. PåståendenBegrepp

      Det viktiga är att hitta vilka påståenden en text uttrycker.

      One truth value principle - alla påståenden är antingen sana eller falska.

    6. Påståenden och ”one truth value principle”

      One truth value prniciple = Alla påståenden är antingen sanna eller falska

    7. argumentationsanalysArgumentArgumentationsanalys1

      ARgumentationsanalys består av rekonstruktion och värdering av argumenten.

      Vilka premisser finns det och vad är slutsatsen.

      Argument består av två delar, premiss och slutsats-

      Viktigt att skilja på rekonstruktion och värdering - rekonstruktion ska inte värdera argumentet, bara urttolka premiserna och slutsatsen.

      Är premisserna i exemplet bra? Argumentationen är giltig, om alla premisserna är sanna så är slutsatsen sann. Men argumenten är inte starka då de saknar mycket information. "Pepparkaksform" argumentationen är pepparkaksformen men degen är fel. Det är giltigt men inte starkt. Vi måste definiera monarki och odeokratiskt statskick.

      När man utvärderar premisser är det bra att kolla på dem separat, premiss 1, premiss 2 osv.

      Alla universalla premisser (meningar med "alla") kan dementeras med ettt enda exempel som inte stämmer in på principen för att demntera premissen.

      Notera också "Bör" avskaffas, (is-ought). Värdeargument

      Argumentet är deduktivt svagt..

      Ett bra sett att rekonstruera ett argument är att först hitta tesen/slutsatsen i en författares text. Sen hittar man och ställer upp premisserna. Sen kan man utvärdera om premisserna är övertygande för slutsatsen.

      Semantik - Läran om språkliga uttrycks mening

    8. Halmdocka

      Att attackera en förvrängd vertson/karikatyr av motståndarens verkliga uppfattning.

      En bättre sätt att se på det är attse den bästa öjliga versionen motståndarens position.

    Annotators

  5. Aug 2020
    1. n the third paragraph of his essay, Kilpatrick writes, “Never mind his views onsubsidies for wheat and corn: The question is, do you like the guy? Do you trusthim?” What is Kilpatrick’s point here? Do you agree with him?

      Kilpatrick's point here is that it doesn't matter what policies either candidate has, but rather if you like their personality and would want them as your president. Alternatively it might be less of a question to the reader and rather a way to strengthen his own argument that Bush won, that in the publics eye this is what matters. He might not agree with it himself. I agree that it is important and I agree that people usually don't listen to policies but to politicians and vote the party that they feel is best perhaps without focusing on rational strength of arguments. So I agree that it is important, but I don't agree that it should be the most important thing.

    2. While Kilpatrick’s and Krauthammer’s essays deal only with the rhetoricalpower of Bush and Dukakis, we can look at their own arguments and assesstheir rational strength. Kilpatrick argues that Bush won the debate, whileKrauthammer argues that Dukakis won. What are the main points each authorpresents in support of his conclusion? How good are their arguments (from arational point of view)

      Both of the commentators mostly relies on premises that are basedon their personal opinion of ho the candidates presented themselves. They both agree that Dukakis came off as overconfident and smug and that Bush came of as more relaxed although Kilpatrick views this as a good thing while Krauthammer interprets it as him being nervous and on the defensive. Neither of the commentators present rationally powerful arguments here. Krauthammers focus is less on how Bush appeared on the screen and more on the arguments. This would have rational strength, if only Krauthammer in some way discussed why Dukakis arguments were stronger. But unfortunately he doesn't, so we can't know if he means that they are rhetorically more powerful or rationally stronger.

      However Krauthammer presents at least one argument with some rational strength, that the focus group had been persuaded by Dukakis rather than Bush.

    3. contribute to, or detract from, one’s rhetorical power? Do you think that thesefactors do affect how people react to an argument? How could you find out if itis true?

      Attractivness, smile, looking smug. I do think that this matters in peoples reaction to an argument. The example in the text is that this was seen in a focus group, but it is clear in other presidential campaigns where someone might be very well liked or perceived as convincing despite using arguments that aren't rhetorically powerfull. Another example is politicians who get votes from groups of people that doesn't actually benefit from that partys politics, mostly because they like the candidate.

    4. Discuss the following claim: Arguments are best when they are presented clearly,when the sentences used are short and direct, and when jargon is avoided.

      Arguments may be better at persuading people if they follow this statement. But it doesn't actually have any bearing on the strength of the argument itself. The language used to make an argument should be used after necessity for the rational strength of the argument. Clear and short sentences might suffice but if they don't they shouldn't be avoided if it hurts the rational strength of the argument.

    5. Suppose that an English professor analyzes a debater’s performance by evaluatingher grammar, her vocabulary, and the organization and structure of her answers.These considerations have mainly to do with literary merit. Do they have anybearing on rational strength or rhetorical power?

      For some arguments the vocabulary used may have an impact on it's rational strength. The wrong words can confuse the meaning of arguments so that they aren't clear and the real point of the argument is lost. When it comes to rhetorical power, literary merit definitely matters, since the rhetorical power really is about how the audience views the speaker. Thus it is important to use language that appeals to the audience.

    6. ould an argument be both rhetorically powerful and rationally strong, or arethese exclusive features?

      They are not mutually exclusive, even the text says so. An argument can be rethorically powerful because it's rationally strong.

    7. The text mentions several factors that make a person rhetorically powerful. Whatare they? Are there factors that add to rhetorical power other than those men-tioned in the text?

      Confidence, likeability, height, persuasivness, self-assuredness, being composed and articulate.

      Other things that make a person rhetorically powerfull - eloquency, speech pattern, tonality, humour and charisma.

    8. According to the text, you can evaluate an argumentative essay in terms of therational strength of its argument, its rhetorical power, and its literary merit. Stateclearly the main things that go into each type of evaluation.

      Rethorical power - Hur starkt ett argument framstår, antingen på grund av att personen är tydlig, själväker och framstår som övertygande, eller för att argumentet är slående och väcker starka känslor. Kan leda till att slutsatsen framstår som stark, även om den inte är det.

      Rational Strength - Hur starkt/logiskt/rimligt argumentet är i förhållande till slutsatsen som den ska bevisa. LEder inte nödvändigtvis till en övertygelse om slutsatsen, men slutsatsen är logisk.

      Literary Merit - Hur väl skrivet ett argument är. Detta innefattar kriterier som orginalitet, tydlighet och hur intressant det är. Kan få argument att framstå som logiska eller starka även om de inte är det. Gör det lätt att förstå argument men betyder inte att de är starka i förhållande till slutsatsen.

    9. So, rational strength and rhetorical power are very different things.

      Notera att I rethorical power of arguments nämner feldman att ett argument kan vara rethorically powerfull pga dess rational strength men att det inte nödvändigtvis är anledningen. Det är alltså skillnad på rational strength och rethorical power men inte alltid?

    10. Do you think that this is a carefully argued piece of writing, similar to Example2, or is it more like Example 1? What are the main points made in the essay?What do they show about the merits of the Court’s decision?

      I think that this is more similar to example 1 than example 2. It doesn't really address the arguments behind the courts decisions. Furthermore it doesn't provide any arguments for why this is wrong. It claims the decision to be immoral but why is it immoral or unfair to let women work with whatever they want? The texts makes a lot of statements but on a premise that isn't specified clearly, rather it relies on the readers interpetation. Therefore it is a weak argument, similar to example 1.

    11. 5.Reread Examples 1–4. State precisely and clearly the main conclusion of the argu-ment in each example
      1. It's hypocritical to claim to love your flag or support the constitution in this case if you haven't acted in accordance with this in other instances.

      2. The death penalty is costly and unfair, so it shouldn't be legal.

      3. Inside traders is the best investment firm to hire if you want good return on your investments.

      4. The high legal drinking age might encourage younger people to drink more..

    12. How good are the arguments in Example 2? Do you find them convincing? Why?

      The Examples on their own are fairly convincing (death penalty being unfair and the process being costly). However they do contradict each other in a sense. The editor claims that the death penalty is costly due to the many instances of appeal. However if life without parole was the other option, wouldn't the same processes be necessary to keep in order to ensure that justice is served? In that case life without parole could be equally or more expensive.

    13. The text notes that Example 1 does not contain a good argument. Do you agree?Why or why not?*

      The arguments in example 1 doesn't actually address the arguments of the opposing side or support the arguments made by congress when they made their decision. It is a emotionally persuasive text, however it lacks strong sound arguments.

    14. *3.We often say that people who yell at each other as part of a heated dispute arehaving an argument. What is the connection, if any, between this kind of argu-ment and the arguments discussed in the text?

      The two meanings of "argument" are similar but there are key difference. A heated discussion would probably be similar to example number one, since the arguments presented are rarely based on reason but rather on winning the argument. However a good argument should be free from emotion. Although a person being emotional about a topic doesn't necessarily mean that the arguments presented are weak.

    15. 2.What are the two main elements of argument analysis?

      reconstruction and evaluation

    16. What are the two main parts of arguments?

      Premise and conclusion