Fettvävnad = adipos vävnad Funktion: 1. energiförråd 2. vitaminförråd 3. isolrerar värme (håller oss varma) 4. producerar värme 5. formreglering?

Vi har vit fettvävnad och brun fettvävnad. Den vita fettvävnaden har runda fettceller och kärnan ligger tätt tryckt mot dess innerkant

bindvävssepta delar in fettvävnaden inuti fettcellen till mindre copartments och ger stöd till cellen typ.

i fettvävnad finns det väldigt mycket blodkärl - hur är blodkärlen fördelade?

Det finns tre typer av fettvävnader. • Brun • Beige • Vit

I fettutveckling produceras för PRE-adipadipocyter och bildar många små lipiddropparpocyter utvecklas tillsammans med beige adipocyter • För att anpassa sig till kalla temperaturer förändras beige adipocyter och bildar många små lipiddroppar och avger värme

Brun fettvävnad ligger främst i rygg, nacke och axlar men minskar med åren Hos vuadipocyter man mest brun vävnad runt njurarna, binjurarna, aorta och mediastinum

Bruna fettceller är polygonala dvs flerhörnig/mångsidig och är mindre i vita adipocyter och har små lipiddroppar. Bruna adipocyter är ofta tätt packade runt stora kapillärer.

En schematisk bild av brun fettvävnad. Den har många små lipiddroppar ( det gula) och många mitokondrier (detta ger en brun färg)

Bindväv är antingen luckert eller tätt - detta beror på hur mycket kollagen som finns i ECM.

Luckert bindväv hittar vi på många ställen, ofta under epitellagret.

a) luckert bindväv (areolar) - har mycket ground substance - lite kollagen - spontant fördelat

• ger support till mikrovaskulatur
• nerver
• immunförsvarsceller ex. vävnaden under epitellagret i mag och tarmkanalen

b) tät irregulär bindvävnad - har lite ground substance - få celler, mest fibroblaster - mycket kollagen spontant fördelat

• skyddar och ger stöd till organ ex. hudens dermis lager, det submucösa lagret i mag- och tarmkanalen

c) tät regulär bindväv - överlägset fullt med kollagen i parallella buntar - få fibroblaster längs med kollagen

• förser med starka bindningar inom muskel och skelett systmet
• mekaniskt påfrestning - tålig ex. ligament, senor,

d) mesenkymal vävnad - glesa icke differentierade celler fördelat i - glest fördelat kollagen - innehåller stamceller i vuxet bindväv ex. i mesodermal lager i tidigt embryo

e) muköst bindväv - spontana fibroblaster och kollagenfibrer i viskös matrix - ger stöd och fungerar som stötdämpare åt stora blodkärl ex. matrix till fosters navelsträng

f) retikulärt bindväv - känsligt nätverk av retikulin/kollagen 3 bundet till fibroblaster - gör stöd åt celler som producerar blod?, sekretproducerande celler, lympfocyter i de flesta lympfatiska organ. ex. benmärg, lever, pancreas,

Integriner fungerar som bindningspunkter för specifika sekvenser av lamnin, fibronectin, vissa kollagen och andra ECM proteiner. Det är låg affinitet i bindngarna mellan integriner och det de binder till. Detta tillåter celler att förflytta sig - jättebra för migration.

integriner är transmembraner dvs att de har en sida som är hydrofil och en sida som är hydrofob.

Den tredje största macromolekylen som kan hittas i ground substance hjälper andra celler och ytor att binda samman och bildar en helhet.

Adhesive glykoproteiner är stora molekyler med oligosackaridförgreningar och dessa är vidhäftningspunkterna mellan olika ytor.

Glykoproteinet Lamnin fungerar som bindningspunkt mellan integriner, typ 4 kollagen och specifika proteoglykaner.

Fibronectin, som syntetiseras av fibroblaster fungerar som vidhäftningspunkt mellan kollagen och vissa GAGs och bildar fibrillnätverk. Viktigt för bland anant migrationen genom ECM

I figur 5-17 tror jag det är de gul/guldig-liknande trådarna som är glykoproteiners oligosackarid-förgreningar.

syntes av hyalyronan sker direkt in till ECM med hjälp av ett enzymkomplex - hyalyronan synts som kan hittas i de flesta cellers membran.

Olika tillstånd kan uppstå ibland pga brist på lysosomala enzymer som egentligen ska bryta ner specifika typer av GAGs men som inte kan göra det. Vi har - Hurler syndrom - Hunter syndrom - Sanfilippo syndrom - Morquio syndrom

Då proteoglykaner har hög viskositet fungerar de ofta som barriär mot bakteriell penetration. Bakterier som producerar hyaluronanidas kan bryta ner proteoglykaner och minska deras viskocitet och kan lättare bryta sig in i vävnaden och cellerna.

I lysosomerna finns ett 50-tal hydrolytiska enzym som specifikt katalyserar nedbrytningen av makromolekylerna.

Andra proteoglykaner vi har är decorin, syndecan.

De fyra viktigaste GAGs vi kan hitta i proteoglykaner är dermatan sulfat, chondroitin sulfate, keratan sulfat och heparan sulfat.

GAGs är mycket negativt laddade vilket bidrar till att vatten enkelt kan binda till dessa.

Tittar vi på grundsubstansen systematiskt kan vi hitta kollagen fibrer, elastiskt fiber, fibroblaster men även långa trådliknande strukturer. Dessa är hyaluronan-trådar och till sig har de olika proteoglykaner bundna till sig. Och varje proteoglykan monomer består av ett core protein och hit är GAGs bundna. Core proteinet är bundet till hyaluronanet med hjälp av link protein.

Allt detta syns väldigt tydligt i figur 5-16

Grundsubstans som är en del av det extracellulära matrix består huvudsakligen av tre typer av makromolekyler: Glykoaminoglykaner = GAGs, Proteoglykaner oc glykoproteiner som fungerar som vidhäftande punkter. Grundsubstans fyller utrymmet runtom cellerna och fibrerna i bindväven och bidrar till diffusion av små molekyler

Leukocyter = vita blodceller, likt makrofager och plasmaceller tar sig in i vävnad från blodet och detta ökar betydligt under inflammation.

Inflammation startar med att det lokalt släpps ut ämnen som signalerar till lokala blodkärl, mastceller, makrofager och annat som då ökar blodflödet till området (?) bland annat och leukocyter tar sig in till vävnaden i större utsträckning. ???????

• Plasmaceller är stora äggformade celler med vita blodkroppar i cytoplasman vars cellkärna med tätt ihop packat kromatin syns tydligt.
• Antalet plasmaceller ökar i infekterade vävnader och de blir även större/fylligare.
• Golgiapparaten i plasmaceller syns som en lite ljusare cirkel i närheten av cellkärnan på bilder.
• Cellkärnan i plasmaceller är inte centralt placerade.
• Plasmaceller lever i drygt 10-20 dagar

Exponering för antingen den första gången resulterar i att antikropps-producerande celler aktiveras och producerar immunoglobulin lgE som binder till lgE-receptorer på mastceller. Vid återexponering för antigen (eller allergener) reagerar antigen med lgE molekylerna vilket triggar igång utsöndring av histamin, leukotriener (kemokiner, heparin) - detta sätter igång en plötslig allergisk reaktion.

När ett visst antigen som kroppen redan sedan tidigare utsatts för och visat känslighet för återkommer reagerar mastceller genom att utsöndra ämnen som reagerar på detta - i form av allergiska reaktioner.

Mastceller kan vi hitta extra mycket av kring små blodkärl men även i vävnaderna kring matsmältnings- och respiratoriska kanaler vilket tyder på att mast celler bildas strategiskt på de platser som är extra utsatta för mikroorganismer.

Mastceller är oftast oval-formade och dessa kan vi hitta i bindväv. Dessa celler är fyllda med basofila granuler - en typ av vita blodkroppar vars funktion är att bilda och transportera histamin (allergi respons) men även heparin och prostaglandiner - sätter igång inflammation (de är alla antikroppar). - Prostaglandin: ett hormonliknande ämne som kontrollerar blodtryck och glatt muskulatur. - Heparin: förhindrar bildning av blodproppar genom att minska blodets förmåga att levra sig (koagulera)

makrofager deriveras från monocyter, som finns i blodet men tar sig in till bindväv genom epitelvävnad för att där utvecklas och få sina makrofaga egenskaper.

Mononuclear phagocyte system = mononukleär fagocytsystem är det system som visar sambandet mellan en grupp av liknande celler - de är makrofagliknande.

Det finns en tabell: 5-2 - som listar alla de olika liknande cellerna som Mikko även sagt är bra att hålla koll på!!

Alla dessa klarar oftast att leva länge och kan överleva i relativt inaktiv vävnad för månader eller år och aktiveras vid inflammation eller skadade organ. Denna grupp av celler bidrar på olika sätt till återhämtning av vävnad.

Typiska drag hos makrofager är dess irregulära ytor med både in- och utbuktningar - detta när makrofager är i sitt aktiva stadie. Man kan även se en tydlig nukleol - ett litet organ i den eukaryota cellkärnan. Nukleolen kan anses vara en "suborganell" eftersom den finns inne i en primär organell, cellkärnan. Nukleolen är sfärisk, membranlös och omges av kromatin. Den har troligen en funktion vid RNA-syntesen och vid bildningen av ribosomer. - wikipedia

Makrofager är en typ av celler vars syfte är att byta ut proteinfibrerna i stroma och att bryta ner celler i apoptos, vävnadsskräp och annat material som ej behövs. Dessa hittas i rikliga mängder särskilt i kirng inflammerade vävnader.

Form och storlek på makrofager kan variera efter funktion - typiskt för makrofagers cellkärna är att de inte är centralt belägna - "eccentrically located" - och är "kidney-shaped"

Det finns 28 typer av kollagen som antingen bildar fibrer, ark eller nätverk med syfte att stärka och ge support till de olika typerna av vävnader.

Trots alla olika typer av kollagen tillhör kollagenet i kroppen till största del till typerna 1,2,3 och 4. (där 1 är dominerande med 90%)

Kollagen består av proteinkedjor och är uppbyggt av 3 stycken alfakedjor som tillsammans är tvistade ihop till en trippelhelix. Aminosyrorna som bygger upp proteinkedjornabestår av var tredje glycin. En singel trippelhelix kallas för tropokollagen. Dessa sätts spontant ihop till kollagenfibriller "in a staged manner". Fibrillerna sätts i sin tur ihop till ännu större strukturer - fibrer. Ankrade kollagen brukar vara kortare och är det som binder ihop fibrillerna så att fibrer bildas. - När hela processen av kollagenbildning tagit plats sätts fibrillerna samman i en process med hjälp av lysyloxidas.

Typ 4 är det kollagen som bildar ark och som bygger upp basalmembranet.

I figur 5-8 kan vi se ett snittdär fibriller syns i både tvärsnitt och i längdsnitt. Fibriller i längdsnitt ser ut att vara randiga i en ljusare och en mörkare nyans. I tvärsnittet ser det lite ut som att varje fibrillcirkel har små små prickar i sig.

Bildandet av kollagen är en väldigt långsam process men sker konstant. Kollagen måste först brytas ner till lite mindre beståndsdelar med hjälp av kollagenas och kan därefter med hjälp av andra enzymer brytas ner till små beståndsdelar.

Elastiska fibrer = lamellae sheets, bidrar till en mer flexibel vävnad såsom hud, lungor och stora blodkärl, ex artärer.

Elastin plockar inte upp färgerna H&E bra men andra stains som orcein och aldehyde fuchsin får de en mörk färg.

Bildning av Elastiska fibrer : Elastin bildar mikrofibriller. Dessa mikrofibriller blir "ross-linked" med kovalenta bindningar in till störe strukturer. Det är bindningarna och typen av bindningar som ger elastiska fibrer dess elasticitet (?) - man kan tänka sig elastiskt fiber som en coil, dvs spring som kan dras ut och drar sig samman. - Det är desmosin som bidrar till cross-link mellan mikrofibrillerna.

Mutationer i elastiska fibrer kan leda till Marfan syndrome, där elastiska fibrer i vävnader inte är särskilt motståndskraftiga.

Retikulärt fiber består till största del av kollagen typ 3 men är till skillnad från vanligt kollagenfiber mindre och mer skört. Dessa fiber finnas lite överallt i sköra organ men i synnerhet i immunförsvaret.

Retikulärt fiber plockar inte upp färg bra förutom med någon silvrig färg som får dessa fibrer att se svarta ut.

Retikulärt fiber innehåller mer kolhydrater än vanligt kollagen. 10% vs 1%

Retikulärt fiber produceras i specialiserade fibroblaster och bildas i hematopoietic organs och i lymphoid organs (= benmärg, mjälte, tonsiller, lympfknutor).

Retikulärt fiber hittar vi kring det retuklära lamina i basalmembranet, kring adipocyter, glatt muskulatur och nervfibrer, och små blodkärl (kapillärer?)

Adipocyter = fettceller, hittas i de flesta organs bindvävnad. Dessa stora celler är specialiserade på lipidförvaring i cytoplasman och har i syfte att agera stötdämpande - mer djupgående i kapteil 6 om fettceller.

Aktivt fibroblast har mer rikligt och irreguljärt cytoplasma (med mycket RER, välutvecklad golgi apparat...)

Fibrocyter, den inaktiva formen av fribroblaster, brukar vara "spindle-shaped (idk), mindre RER och har en mörkare mer ihopdragen cellkärna

Fibroblaster som är aktiva har stora cellkärnor som är "euchromatic" dvs. löst packat kromatin som brukar vara en del av transkriptionsprocessen. Fibroblaster som är inaktiva - även kallat fibrocyter - är mindre i storlek vars cellkärna är mer "heterochromatic" dvs. tätt ihoppackat.

Fibroblaster är den vanligast förekommande celltypen i bindväv och producerar majoriteten av den extracellulära vävnaden: - kollagen-sekret - elastin Båda dessa formar långa fibrer men vi har även - GAGs - proteoglykaner - glykoprotein (klister)

a lightly packed form of chromatin (DNA, RNA, and protein) that is enriched in genes, and is often (but not always) under active transcription - Wikipedia