12 Matching Annotations
  1. May 2021
    1. Scholar-led text encoding projects tend to feature a more pronounced editorial component, where interpretation, expressed primarily through semantic encoding, is a dominant concern.

      Intressant med skillnaden kring vem som skapar metadatan. Vanlig crowdsourcingproblematik!

    2. It is an argument for small DH, in which digital projects do not need to be large, grant-funded, generously staffed, or even complete in any meaningful sense of the term in order to be of use to their academic communities.

      Också en viktig poäng.

  2. May 2020
  3. Sep 2019
    1. Researchers argued that many citizen science project managers did not possess the necessary data management skills, resulting in a lack of adherence to metadata standards and provenance

      Interesting - what does a modern day research team look like?

  4. Jan 2018
    1. related article: De Laet Timmy, Cassiers Edith, van den Dries Luk.- Creating by annotating : the director's notebooks of Jan Fabre and Jan Lauwers Performance research : a journal of performing arts - ISSN 1352-8165 - 20:6(2015), p. 43-52 Full text (Publishers DOI): http://dx.doi.org/doi:10.1080/13528165.2015.1111050

      https://repository.uantwerpen.be/docman/irua/e86b6e/129402_2017_05_31.pdf

  5. Oct 2017
    1. such as the W3C become more important

      Yes, but also note the W3C DRM controversy.

  6. Sep 2017
    1. Upphovsrätten

      I den här faktarutan saknas den för fallet i fråga viktigaste paragrafen, nämligen § 24: ** 24 § Konstverk får avbildas

      1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,
      2. om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller
      3. om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.

      Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359).**

      Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729

    2. Den är vår och vi borde få göra vad vi vill med den.

      "Göra vad vi vill" som formulering ger upphov till lite väl liberala tolkningar. Jag hade förvisso inget särskilt emot Geijer som hippie, men jag tycker inte att var person ska få vandalisera (eller redekorera) offentlig konst hipp som happ - det är respektlöst mot resten av den allmänhet som betalat för konstverket. Däremot tycker jag inte alls att det är orimligt att man skulle få fotografera det offentliga konstverket och sedan dela bilden online.

      Jämför även med stolsliknelsen i kommentaren ovan: skulpturen är byggd, arbetstimmarna är betalda - varför ska samma arbete betalas för igen?

    3. aktiv inom piratpartiet

      Detta stämmer inte. Jag har varit aktiv inom Piratpartiet - framför allt inom kårpartiet Piratstudenterna vid Uppsala studentkår - men jag är inte det längre.

    4. – Man måste sluta dalta med konstnärerna, de har redan fått betalt för sina skulpturer och borde nöja sig med det,

      Det här citatet är tyvärr taget ur sin kontext och passar inte som uppföljning till påståendet ovan. Att upphovsrätten inte är anpassad för vårt digitala samhälle är inte relaterat till särbehandling av särskilda yrkesgrupper.

      Jag kan absolut se det som en form av daltande i jämförelse med andra yrkesgrupper - en stolsmakare får t.ex. inte betalt varje gång någon sitter på en stol denne byggt - men den här frågan kan inte lösas genom en reformerad upphovsrätt. Snarare bör vi fundera över varför vissa yrkesgrupper har fler rättigheter än andra - är det knutet till Foucaults tankar om "the author"? Är konstnären som ensamt geni en modern (och numer förlegad) företeelse? Är det rimligt att forma ett lagligt samhälle kring en föreställning om att intellektuell produktion är viktigare än fysisk produktion, och i ett digitalt samhälle - var drar man gränsen mellan dessa?

  7. Aug 2017
    1. Beckius

      Det tog ganska lång tid innan kvinnor började bära studentmössorna i studentlivet. T.ex. var Lydia Wahlström (V-Dala) en av de första som vågade bära den till nationens majmiddag på 30-talet ngn gång (?) - "så ska det vara!" sade en ung herre uppmuntrande när hon gick upp för trappen till nationshuset.